Checklista för bokslutsarbete

Vad behöver du göra?

Det här är en checklista eller en lathund för bokslut som avser att ta upp alla steg som måste genomföras i samband med bokslutsarbetet.

1. KUNDFORDRINGAR OCH LEVERANTÖRSSKULDER
Oavsett om du bokför enligt fakturametoden eller kontantmetoden så måste du redovisa näringsverksamhetens kundfordringar och leverantörsskulder i årsbokslutet, kundfordringar och leverantörsskulder redovisas i balansräkningen.

Kundfordringarna utgörs av räkenskapsårets obetalda kundfakturor, kundfakturor som har ett fakturadatum inom räkenskapsårets intervall men som inte har blivit betalda per sista datumet i räkenskapsåret.

Leverantörsskulder utgörs av räkenskapsårets obetalda leverantörsfakturor, leverantörsfakturor som har ett fakturadatum inom räkenskapsårets intervall men som inte har blivit betalda per sista datumet i räkenskapsåret. Leverantörsfakturor är alla fakturor till leverantörer såsom telefonfakturor, hyresfakturor och fakturor för kontorsmaterial.

2. AVSTÄMNINGAR
Varje post i balansräkningen måste vara avstämd mot och stämma överens med ett underlag som visar på postens rättvisa värde (värdering enligt tillämplig redovisningsprincip i tillämpad redovisningsrekommendation). Det första steget att vidta när det gäller avstämningar är att skriva ut balansräkningen och sedan ta fram underlag för varje post i balansräkningen. Alla poster i balansräkningen kan dock inte stämmas av redan i det här steget utan får stämmas av senare i samband med det att justeringar avseende posten bokförs, exempelvis anläggningstillgångar, lager och finansiella instrument.

Avstämningar görs genom att man jämför saldot på ett balanskonto per balansdagen med saldot på balansdagen enligt ett underlag. Om det finns avvikelser används huvudboken, verifikationslistan och transaktionsregister i faktureringssystemet för att utreda orsakerna till avvikelserna. Avvikelser som upptäcks i samband med avstämningar skall rättas till genom rättelser i bokföringen. Här nedan ges exempel på avstämningar som man kan behöva göra.

Balanskontot	Avstäms mot underlaget
1510 Kundfordran	Rapport för kundfordran
1630 Skattekontot	Kontoutdrag från skattekontot
1941 Bankkonto	Kontoutdrag från bankkontot
1943 Depåkonto	Kontoutdrag från depåkontot
2350 Långfristiga skulder	Utdrag som visar aktuell skuld
2440 Leverantörsskulder	Rapport för leverantörsskuld
2650 Momsskuld	Momsskuld enligt skattedeklaration(er)
2710 Personalskatter	Personalskatt enligt skattedeklaration
2731 Avräkning sociala avgifter	Arbetsgivaravgifter enligt skattedeklaration
2920 Semesterskuld	Semesterskuldlista från löneprogram

Om ditt företag har en revisor så måste ni lämna över alla avstämningsunderlag till revisorn så att revisorn kan göra de kontroller (avstämningar) som ni själva har gjort.

3. LAGERINVENTERING, LAGERVÄRDERING OCH LAGERFÖRÄNDRING
Om ni har ett eller flera varulager i er näringsverksamhet så måste ni göra en lagerinventering per det sista datumet i räkenskapsåret. En lagerinventering görs med hjälp av ett inventeringsunderlag där varje artikel finns listad med lagerantal och lagerplats enligt lagersystemet. En lagerinventering innebär att räkna antalet enheter av varje artikel som finns i lager och skriva ned antalet på inventeringsunderlaget.

När ett varulager har inventerat så skall det också värderas. Ett varulager skall värderas post för post (artikel för artikel) till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet, vissa artiklar kan därför vara värderade till anskaffningsvärde medan andra artiklar har värderats till verkligt värde. När en post i varulagret värderas till anskaffningsvärdet skall även frakt och andra hemtagningsutgifter inkluderas och lagerpriset skall bestämmas enligt FIFU-principen (Först In Först Ut). Om vi exempelvis köpte in 50 000 muttrar enligt den senaste leverantörsfakturan och den totala utgiften inklusive frakt och andra hemtagningsutgifter var 25 000 SEK (exklusive moms) så är lagerpriset per enhet 50 öre.

När ett varulager har värderats post för post så summeras alla enskilda lagervärden till ett totalvärde för varulagret. Räkenskapsårets totala lagervärde jämförs med det bokförda värdet för lagret i bokföringen (kontogrupp 14) och sedan bokförs en lagerförändring så att det redovisade lagervärdet överensstämmer med lagervärdet enligt lagervärderingsunderlaget, detta innebär att vi även har gjort en avstämning av posten varulager i balansräkningen.

4. PERIODISERINGAR AV PÅGÅENDE ARBETEN
Om ditt företag utför tjänsteuppdrag eller entreprenaduppdrag måste du per balansdagen periodisera pågående arbeten för att matcha intäkter och kostnader i resultaträkningen. Pågående arbeten är tjänsteuppdrag och entreprenaduppdrag som är påbörjade men inte avslutade per balansdagen.

Uppdrag till fast pris och uppdrag på löpande räkning får normalt redovisas enligt huvudregeln (successiv vinstavräkning) eller enligt alternativregeln (färdigställandemetoden) medan provisionsbaserade uppdrag skall redovisas genom att intäkter bokförs för utförda prestationer. IFRS tillåter enbart huvudregeln när det gäller redovisning av pågående arbeten.

Huvudregeln (successiv vinstavräkning) innebär att man redovisar en upplupen intäkt för pågående uppdrag motsvarande uppdragets färdigställandegrad. Alternativregeln (färdigställandemetoden) innebär att pågående arbeten redovisas som en omsättningstillgång i balansräkningen (precis som varulager) och att kostnaden för ett pågående arbete redovisas först när uppdraget är klart (när inkomsten erhålls).

5. AVSKRIVNINGAR
I samband med bokslutet skall avskrivningar göras för immateriella och materiella anläggningstillgångar som har en begränsad ekonomisk livslängd. En avskrivning innebär att det bokförda värdet för en tillgång skrivs av i balansräkningen och att motsvarande avskrivning kostnadsförs resultaträkningen. Avskrivningar görs normalt enligt en systematisk plan över den beräknade nyttjandeperioden, en vanlig avskrivningstid är 5 år.

6. NEDSKRIVNINGAR
I samband med bokslutet gör man nedskrivningsprövningar för tillgångar som finns upptagna i balansräkningen, detta då tillgångar skall tas upp till sitt rättvisa värde och aldrig övervärderas (försiktighetsprincipen). En nedskrivning innebär att man skriver ned värdet för en tillgång i balansräkningen och bokför en kostnad i resultaträkningen som motsvarar det nedskrivna beloppet. Nedskrivningar görs bland annat för byggnader, aktier, och kundfordringar.

7. UPPSKRIVNINGAR OCH VÄRDERING TILL VERKLIGT VÄRDE
Om du tillämpar en redovisningsrekommendation som tillåter eller förordar uppskrivningar av tillgångar så bör det finnas en punkt i bokslutsarbetet där det görs en bedömning om uppskrivningar för vissa tillgångar. En uppskrivning innebär att en tillgång omvärderas till ett högre värde jämfört med redovisat värde och att värdet för denna tillgång skrivs upp till detta högre värde.

8. UPPLUPNA INTÄKTER OCH FÖRUTBETALDA KOSTNADER
Upplupna intäkter är under räkenskapsåret ej fakturerade inkomster som anses utgöra intäkter under räkenskapsåret, exempelvis provisionsinkomster. Förutbetalda kostnader är under räkenskapsåret fakturerade utgifter som inte anses utgöra kostnader under räkenskapsåret, exempelvis lokalhyra.

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader bokförs i samband med bokslutsarbetet och innebär att man bokför en tillgång (interimsfordran) i balansräkningen och en kreditering på ett intäktskonto eller ett kostnadskonto i resultaträkningen.

9. UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER
Upplupna kostnader är under räkenskapsåret ej fakturerade utgifter som anses utgöra kostnader under räkenskapsåret, exempelvis revisionskostnad. Förutbetalda intäkter är under räkenskapsåret fakturerade inkomster som inte anses utgöra intäkter under räkenskapsåret, exempelvis förskottsfaktura för hyra.

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter bokförs i samband med bokslutsarbetet och innebär att man bokför en skuld (interimsskuld) i balansräkningen och en debetering på ett intäktskonto eller ett kostnadskonto i resultaträkningen.

10. AVKASTNINGSKATT OCH SÄRSKILD LÖNESKATT PÅ PENSIONSKOSTNADER
Ett företag som förvaltar pensionsmedel, förvaltar kapitalförsäkringar, innehar utländska pensionsförsäkringar eller innehar utländska kapitalförsäkringar måste betala avkastningsskatt på en schablonmässigt beräknad ränta. Den beräknade avkastningsskatten bokförs som en kostnad i resultaträkningen.

Ett företag som har pensionskostnader måste betala särskild löneskatt om 24,26 % (år 2019) på inkomstårets pensionskostnader eftersom det inte betalas några sociala avgifter på pension när den betalas ut. Den beräknade särskilda löneskatten på pensionskostnader bokförs som en kostnad i resultaträkningen.

11. PERIODISERINGSFONDER
I aktiebolag och ekonomiska föreningar måste man bokföra avsättningar till periodiseringsfonder för att man skall få möjlighet att skattemässigt göra avdrag för sådana avsättningar i inkomstdeklarationen. I enskilda firmor, handelsbolag och kommanditbolag bokförs inte någon avsättning till periodiseringsfonder, sådana avsättningar redovisas enbart i inkomstdeklarationen.

12. ÅRETS SKATT
I aktiebolag och ekonomiska föreningar bokförs årets skattekostnad medan det här inte görs i enskilda firmor, handelsbolag och kommanditbolag. Året skattekostnad beräknas i enlighet med hur bolagsskatten beräknas i inkomstdeklarationen, det vill säga att man tar hänsyn till ej skattepliktiga intäkter, ej skattemässigt avdragsgilla kostnader och schablonintäkten på periodiseringsfonder.

Underlaget för beräkningen av årets skattekostnad skall sparas och användas för avstämningar. En viktig punkt att nämna här också är att man normalt aldrig bokför en skatteintäkt om det skattemässiga resultatet före skatt är negativt. Här kan du räkna ut din skatt för AB!

13. ÅRETS RESULTAT
Det sista steget i bokslutsarbetet innebär att bokföra årets resultat och det här görs i alla företagsformer. Att bokföra årets resultat innebär att man bokför bort differensen mellan intäkter och kostnader i resultaträkningen mot ett konto för eget kapital i balansräkningen.

14. ÅRSBOKSLUT, ÅRSREDOVISNING OCH INKOMSTDEKLARATION
När man har bokfört alla bokslutstransaktioner i samband med bokslutsarbetet så kan man upprätta årsbokslut, årsredovisning och inkomstdeklaration. Ett företag som behöver upprätta ett årsbokslut gör det här på en bilaga till inkomstdeklarationen eller i inkomstdeklarationen, förenklat årsbokslut eller ett räkenskapsschema. En årsredovisning är ett eget dokument som skall skickas till Bolagsverket i pappersform eller i elektronisk form.

 

Vill du ha hjälp så kontakta mig gärna!